bokidioten

Kan inte låta bli att ge mitt analytiska bidrag till 8 mars.

I As bokhylla står fem böcker av tecknaren Jan Lööf. Jättefina böcker. Jag har inte tröttnat på dem än, trots att jag läser dem flera gånger i veckan. För varje gång jag läser och tittar på bilderna ser jag fler saker. Sen, förra veckan, vaknade mina genus-ögon. Jag läste Örnis bilar för sonen och tittade som vanligt på uppslaget där bilreparatören ringer Örni för att be om hjälp. På väggarna i verkstaden hänger inte en, utan två pin-up-bilder. Sen såg jag att det inte fanns speciellt många kvinnor överhuvud taget som inte drog en barnvagn...

Jag satte igång att börja räkna och kategorisera alla varelser på varje teckning: man/kvinna/människa av obestämt kön/djur. Resultatet är minst sagt nedslående. I den bok som hade högst andel kvinnor av samtliga tecknade varelser var 11,5 procent kvinnor (i den som hade lägst andel var det 4,8 procent kvinnor). I två av böckerna var andelen av samtliga tecknade varelser som var djur högre än andelen tecknade kvinnor!

Vän av ordning kan nu invända att det ju är pojkar/män som  är huvudpersoner, då är det ju självklart att det blir fler män på bilderna. Detta spelar onekligen in (inte minst i Pelles ficklampa) men det är långt ifrån hela bilden. Jan Lööf har i nästan varje bok (utom ovan nämnda Pelles ficklampa) minst en bild med folksamlingar på. Och till och med i folksamlingarna är det en otrolig överrepresentation av män. Det är inte utan att man börjar undra hur Jan Lööfs samhällen lyckas reproducera sig. Om en främmande civilisation skulle säga något om vårt samhälle utifrån Jan Lööfs böcker skulle de förmodligen tro att det samhälleliga livet var uppbyggt av män. Och djur förståss.

---

Här är min sammanställning:
Örnis bilar (1994)
huvudperson: Örni (pojke)
sammanlagt antal tecknade personer: 113
sammanlagt antal tecknade djur: 5 (gosedjur oräknade)
andel av samtliga tecknade varelser som är kvinnor: 11,5%
andel av samtliga tecknade varelser som är djur: 4,2%

Pelles ficklampa (1978):
huvudperson: Pelle (pojke) 
sammanlagt antal tecknade personer: 19 
sammanlagt antal tecknade djur: 11
andel av samtliga tecknade varelser som är kvinnor: 10%
andel av samtliga tecknade varelser som är djur: 36,7%

Sagan om det röda äpplet (1974)
huvudperson: gubben i den randiga kostymen (man)
sammanlagt antal tecknade personer: 79
sammanlagt antal tecknade djur: 21
andel av samtliga tecknade varelser som är kvinnor: 11%
andel av samtliga tecknade varelser som är djur: 21%

Morfar är sjörövare (1973)
huvudperson: berättarjaget är en namnlös pojke
sammanlagt antal tecknade personer: 119
sammanlagt antal tecknade djur: 4
andel av samtliga tecknade varelser som är kvinnor: 4,8%
andel av samtliga tecknade varelser som är djur: 3,3%

I den femte boken (Pelle träffar en lokförare) finns det, förutom huvudpersonen Pelle, bara gosedjur.

---

Jag är van att läsa böcker med såväl kvinnliga som manliga huvudpersoner. Jag brukar inte ens reflektera över vilket kön huvudpersonen har eller vilket kön människor i böcker har. Jag är van vid att se dem som människor, inte som kön, och kan identifiera mig med vilket som. (Jag har hört det här resonemanget någon gång, och då med tillägget att män inte kan identifiera sig med kvinnliga huvudpersoner). Sett ur denna synvinkel - vilket budskap sänder de här bilderna till dagis-barn? Ett par förslag:

a) kvinnor kan inte vara brandsoldater / bil-bärgare / lyftkransoperatörer / poliser / sjörövare / banditer
b) kvinnor är inte ute och rör på sig så mycket eftersom de sällan finns i folksamlingar på gator och torg
c) kvinnor finns mest bara som en exotisk kategori, ungefär som gorillor, raggare eller  män i svart kostym. 

Och jag har aldrig reflekterat över det här tidigare! Jag tror att jag ska gömma undan Jan Lööf ett tag och försöka hitta något mer könsneutrala barnböcker att läsa för A framöver.