bokidioten

Joanna Rubin Dranger
Lyckostpulvret

Jag upptäckte JD när fröken livrädd och kärleken kom. Och började älska henne när jag läste fröken märkvärdig och karriären. För ett tag sedan kom den tredje grafiska romanen där JD vänder förtjänstfullt på askungemyten (askungens syster och andra sedelärande historier).

Den här boken har tidigare varit del av askungeromanen. Den består av ett antal noveller, bland annat titel-novellen lyckostpulvret (får man våga sig på en tolkning att novellen handlar om Prozac?), en satirisk rapport om det jämställda Sverige och den underbara superhjältinnan fittflickan.

 Novellerna har lite olika karaktär och berättas på lite olika sätt. Inte alla har den typiska dranger-känslan. Jag gillar JD men det här är inte hennes bästa samling.

Jag läser att hon är gift och har barn och jag längtar efter att JD ger sig in på moderskapets område. När kommer fröken perfekt och barnet? JDs skildring kommer att slå bitterfittan med hästlängder, det är jag övertygad om. 



Bilden hämtad från http://www.joannarubindranger.com/graphic_novels/index.html

---

---

Andra röser om lyckostpulvret:

"en sån där underbar bok som man bara vill ha på sängbordet"
Jon Häggqvist, Allehanda

"Tyvärr gillade jag inte Lyckostpulvret lika mycket, även om vissa kapitel var roliga och mitt i prick"
Ivana, Bokmania

"Att läsa Joanna Rubin Dranger är som medicin"
Lisa, en boknörds bekännelser