bokidioten

Brott och minne
Christianson & Wentz

Det här är en fackbok men tack vare att den är populärvetenskapligt skriven - en av författarna är journalist - och att man använder ett tiotal olika fall för att beskriva och applicera teorierna gör att den faktiskt är lättläst. Jag sträckläste boken.

Jag har länge vetat att minnet inte är så pålitligt som man kan tro. Det är ganska lätt att manipulera människor att tro att de sett eller upplevt något annat än som faktiskt hänt. Bilen som krockade var röd, men det går att fåp människor att tro att den i själva verket var blå.

Den här boken handlar inte om den sortens minne och förlust av minne. Den handlar mer om bortträngda minnen. Och om minnesförlust av två slag - fysiskt betingad minnesförlust och mentalt betingad minnesförlust och hur man kan nysta i skillnaden mellan dem. Det handlar om när känslorna kopplade till minnen är frikopplade.

Fallen är otäcka och kopplade till otäcka brottsfall. Det är synd om de människor som är drabbade - offer såväl som förövarare - och det passar inte i min världsbild att människor kan funka så här. Att nästan alla drabbade i boken har haft en jobbig trasslig barndom. Det här är människoröden jag sällan ser. Det är väl därför jag reagerar så över dem.

Boken hjälper mig att förstå  exempelvis det svåra bevisläget kring incestmål och hur man resonerar när man ska bedöma sådana vittnesmål.