80 romaner för dig som har bråttom
Henrik Lange
Jag börjar med att säga vad den här boken inte är. Det är inte en genväg till världslitteraturen. Sammanfattningarna säger knappast något vettigt om innehållet. Det är inte en lista av 80 böcker man inte får missa.
Såja. Nu när jag har sagt det: boken är lite hypad. Men kul. HL har sammanfattat 80 olika böcker, från god natt Alfons Åberg till moment 22 i fyra serierutor efter samma modell. Första rutan innehåller titel på boken. Andra rutan innehåller bakgrunden, tredje rutan innehåller handlingen och sista rutan innehåller slutet. Det krävs inget geni för att inse att vissa böcker blir mycket komprimerade på detta sätt. Inte minst bibeln.
Ibland blir det komiskt. För vad är det viktiga i en bok? Är det hur boken slutar? Njae. När man är mitt uppe i en bok blir slutet viktigt (jag trälar med Orwells 1984 sedan tre veckor tillbaka. Nu vet jag hur den boken slutar...)
Är det viktiga med boken vad den handlar om? Nej, knappast. Att den gamle och havet handlar om en fiskare och en svärdfisk och att det bara är skelettet kvar när de kommer in i hamn säger inget om upplevelsen att läsa Hemingway. Faktum är att jag till och med hade glömt bort att det var så boken slutade. Det viktiga är väl vad den försöker säga? Och hur får man fram det på ett begripligt sätt i fyra rutor?
Det jag tar med mig är tankeleken. Kan jag sammanfatta vad jag läser på samma sätt som HL sammanfattar böckerna här? Det måste jag testa.
Jag har inte läst boken, bara tjuvläst den i kön i affären och jag fick den här tankeleken för mig: hur olika kan det bli i tre serierutor? Alltså: hur många sätt kan man spinna en intrig på? Hur många grundintriger finns det?
De sakerna i böcker som inte kommer med i 80RFDSHB, alltså personteckning och själva författandets konst, de kan man ju variera i massor. Men hur många varianter finns det av t ex romantiska böcker? Är de inte i själva verket alltid: Paret möts och ljuv musik uppstår. Ett missförstånd ställer till problem. Det löser sig (alt det löser sig inte).
Två versioner alltså? Eller är jag cynisk nu?
Hoppas det. Jag älskar att vara cynisk.
Hmm...glömde slutklämmen i min förtjusning över min potentiella cynism. Så här: jag tycker att det skulle vara roligt att gå igenom den och se hur många grundmönster det finns i böcker.
Underbart! Det måste jag fundera över nästa gång jag bläddrar igenom den. Och då kan man ta steget längre och fundera på hur god natt Alfons Åberg skulle sett ut om Hemingway skrivit den utifrån Langes fyra rutor...
Mycket bra idé! Eller tvärtom, också intressant =)
Det är en rolig övning jag gjort många gånger,att jag har bett mitt auditorium sammanfatta en läst bok på två meningar, utan att nämna namn eller andra specifika detaljer. Det går, men det blir väldigt magert, men man får i alla fall en essens av boken. Jag undrar,Charlotte, hur många lika essenser man skulle få, om man tog några världsklassiker, på det här sättet.
Roligt att få en kommentar från just dig, Erna! Jag måste testa det snart - kanske rentav är en rolig sällskapslek - i alla fall bland bok-nördar?
Jag trodde att det var meningen att det skulle vara en rolig bok!?
Jenna: jovisst är det meningen att den ska vara rolig! Det i sig tycker inte jag ska hindra att ta den på allvar, för den håller (nästan) för det.
Erna: Jag vet inte om man kan säga att man får essensen av en bok; essensen av t ex Oliver Twist ligger ju i Dickens stil, som inte framgår i en sammanfattning.
interesting site! cool design! To the author respect and honour! :-)