årtusendets kärlekssaga
årtusendets kärlekssaga
Märta Tikkanen
Oj! Vilken bok! Har ni inte redan läst den, se till att få tag på ett ex, en kopp kaffe eller två och lite ostördhet. Detta är en blandning mellan poesi och prosa och skriven så klar att den går rätt in i hjärtat.
MT skrev den redan 1978 men den äger stor allmängiltighet. Samtidigt är den otroligt privat och jag funderar medan jag läser på hur hon har vågat ge ut den. Och hur hennes man, Henrik Tikkanen, inte bara har tillåtit att hon ger ut den utan till och med illustrerat den. Jag funderar, alltmer nyfiken, på hur deras förhållande ser ut.
Boken är uppdelad i tre delar som mycket tydligt har olika teman. Den första delen handlar om att vara gift med en alkoholist. Det är inget smickrande porträtt hon målar upp av sin man. Även hennes tvivel, hennes sätt att försöka förhålla sig till situationen, är beskrivna på ett utlämnande sätt. En av dikterna känner jag igen från kärlek och uppror.
Den andra delen handlar om kärleken - eller kanske snarare tristessen. Vad innebär det att älska och bli älskad? Har man rätt att hävda att man älskar men utan att lyssna på objektet för kärleken? Detta penetrerar hon på olika sätt.
Den tredje delen handlar om egentiden. Eller bristen på egentid. Det är i den delen jag ibland känner att MT sätter ord på min frustration. Läs den!
Märta Tikkanen
Oj! Vilken bok! Har ni inte redan läst den, se till att få tag på ett ex, en kopp kaffe eller två och lite ostördhet. Detta är en blandning mellan poesi och prosa och skriven så klar att den går rätt in i hjärtat.
MT skrev den redan 1978 men den äger stor allmängiltighet. Samtidigt är den otroligt privat och jag funderar medan jag läser på hur hon har vågat ge ut den. Och hur hennes man, Henrik Tikkanen, inte bara har tillåtit att hon ger ut den utan till och med illustrerat den. Jag funderar, alltmer nyfiken, på hur deras förhållande ser ut.
Boken är uppdelad i tre delar som mycket tydligt har olika teman. Den första delen handlar om att vara gift med en alkoholist. Det är inget smickrande porträtt hon målar upp av sin man. Även hennes tvivel, hennes sätt att försöka förhålla sig till situationen, är beskrivna på ett utlämnande sätt. En av dikterna känner jag igen från kärlek och uppror.
Den andra delen handlar om kärleken - eller kanske snarare tristessen. Vad innebär det att älska och bli älskad? Har man rätt att hävda att man älskar men utan att lyssna på objektet för kärleken? Detta penetrerar hon på olika sätt.
Den tredje delen handlar om egentiden. Eller bristen på egentid. Det är i den delen jag ibland känner att MT sätter ord på min frustration. Läs den!
Pyssel de luxe
Pyssel de luxe
Josephine Ekman
En underbar bok! JE har samlat 41 användbara pyssel för vuxna - hur man kan använda sin kreativitet till något som är roligt att göra och användbart! Beskrivningarna är lätta att läsa, fotografierna är underbara, "puffarna" för varje pyssel är så snygga.
Det här är en pysslares motsvarighet till kokboksporr. Man behöver definitivt inte göra allt pyssel i den här boken för att njuta av den. Och till sist: jag ska sluta skämmas för att jag gillar att pyssla. För som JE skriver: "ägna dig åt en stunds meditation för högpresterande"!
Josephine Ekman
En underbar bok! JE har samlat 41 användbara pyssel för vuxna - hur man kan använda sin kreativitet till något som är roligt att göra och användbart! Beskrivningarna är lätta att läsa, fotografierna är underbara, "puffarna" för varje pyssel är så snygga.
Det här är en pysslares motsvarighet till kokboksporr. Man behöver definitivt inte göra allt pyssel i den här boken för att njuta av den. Och till sist: jag ska sluta skämmas för att jag gillar att pyssla. För som JE skriver: "ägna dig åt en stunds meditation för högpresterande"!
Bokkedjan no 2
Utmaningen den här gången från Hans är att skapa en bokkedja med utgångspunkt från ordet vinter.
Min startpunkt är Stephen KIngs the shining. Familjen kommer körande till hotellet Overlook, allt är idylliskt, de ska vakta hotellet över den långa vintern när vägarna inte är framkomliga. Mannen i familjen blir alltmer instabil och hotellet uppvisar nya sidor. Och hela tiden är det vinter, det är en vinter som ser vacker ut men som obevekligen stänger in familjen. Det välkända blir det mest skrämmande.
Min första association går utanför bokvärlden. I filnen jag kommer fortfarande ihåg vad du gjorde förra sommaren blir huvudpersonen fast i paradiset (Bermudas?) under regnperioden. Alla människor åker därifrån och mördare går loss på huvudpersonerna. Det väcker precis samma känsla hos mig. Men detta är ju inte en bok, så det får väl bli en blind-länk.
Istället kan jag spinna vidare på den farliga familjen. För några år sedan läste jag all families are psychotic. Jag minns inte mycket av boken - som var mycket roligare än vad titeln antyder - förutom att ett Hallmark-kort spelar en viktig roll. Och att omslaget var blått.
Jag köpte och läste boken när jag bodde i Manchester och då fick jag också låna Zadie Smiths bok white teeth. Wjite teeth kommer jag ihåg som en fantastisk myllrande bok och speciellt en scen där rakpermanentning av afrohår beskrivs har etsat sig fast i mitt minne.
Zadie Smith marknadsfördes om en ung lovande kvinnlig författare. Det får mig att associera till författaren av "fördjupade studier i katastroffysik", Marisha Pessl. Även hon beskrivs om ung lovande kvinna. Om än av en lite mindre seriös art.
Min startpunkt är Stephen KIngs the shining. Familjen kommer körande till hotellet Overlook, allt är idylliskt, de ska vakta hotellet över den långa vintern när vägarna inte är framkomliga. Mannen i familjen blir alltmer instabil och hotellet uppvisar nya sidor. Och hela tiden är det vinter, det är en vinter som ser vacker ut men som obevekligen stänger in familjen. Det välkända blir det mest skrämmande.
Min första association går utanför bokvärlden. I filnen jag kommer fortfarande ihåg vad du gjorde förra sommaren blir huvudpersonen fast i paradiset (Bermudas?) under regnperioden. Alla människor åker därifrån och mördare går loss på huvudpersonerna. Det väcker precis samma känsla hos mig. Men detta är ju inte en bok, så det får väl bli en blind-länk.
Istället kan jag spinna vidare på den farliga familjen. För några år sedan läste jag all families are psychotic. Jag minns inte mycket av boken - som var mycket roligare än vad titeln antyder - förutom att ett Hallmark-kort spelar en viktig roll. Och att omslaget var blått.
Jag köpte och läste boken när jag bodde i Manchester och då fick jag också låna Zadie Smiths bok white teeth. Wjite teeth kommer jag ihåg som en fantastisk myllrande bok och speciellt en scen där rakpermanentning av afrohår beskrivs har etsat sig fast i mitt minne.
Zadie Smith marknadsfördes om en ung lovande kvinnlig författare. Det får mig att associera till författaren av "fördjupade studier i katastroffysik", Marisha Pessl. Även hon beskrivs om ung lovande kvinna. Om än av en lite mindre seriös art.
I värsta fall
I värsta fall. Katastroffrågor och överlevnadssvar
Joshua Piven & David Borgenicht
Det finns ett flertal böcker i den här serien "i värsta fall". Jag tror till och med att jag har sett det som dag-för-dag almanacka. Den här varianten är uppbyggd som frågor och svar och varje fråga har fått en sida. Små som stora frågor av överlevnadskaraktär - ni vet, de där situationerna som sannolikt aldrig inträffar men om de skulle inträffa skulle man bli situationens hjälte om man kunde kklura ut hur man skulle bete sig.
Just den här varianten - med frågor och svar - var inte så intresseväckande. Satsa på någon av de andra i serien istället!
Joshua Piven & David Borgenicht
Det finns ett flertal böcker i den här serien "i värsta fall". Jag tror till och med att jag har sett det som dag-för-dag almanacka. Den här varianten är uppbyggd som frågor och svar och varje fråga har fått en sida. Små som stora frågor av överlevnadskaraktär - ni vet, de där situationerna som sannolikt aldrig inträffar men om de skulle inträffa skulle man bli situationens hjälte om man kunde kklura ut hur man skulle bete sig.
Just den här varianten - med frågor och svar - var inte så intresseväckande. Satsa på någon av de andra i serien istället!
Spädbarnets psykologi
Spädbarnets psykologi
red Philip Wang
Den här boken borde alla nyblivna föräldrar få läsa. Jag förstår plötsligt mer om vad lilla B (som fyllder tre veckor igår!) kan och inte kan, hur han uppfattar sin omvärld och hur han utvecklas. Det är fantastiskt. Boken innehåller dessutom kapitel om förlossningsdepressioner, faderns roll och den nya familjen. Alla skribenter i antologin är forskare eller praktiker.
När jag läser den, med lilla B liggande på min mage, hud mot hud, får ajg ibland påminna mig själv om att inte ta varje skildring så bokstavligt. Det verkar så svårt att göra "rätt"! Ibland fnissar jag också lite när jag inser att såväl modern som barnet skildras som de däggdjur vi faktiskt är, hur barn och moder svara på varandras beteenden.
Skulle jag ändra på något skulle det vara att innehållet skrevs om från en antologi till en mongrafi. Nu blr det mycket upprepningar. Nästan varenda kapitel tar upp att spädbarnets syn är dålig vid födelsen och att den fokuserar bäst på 20 centimeters avstånd. Det hade räckt med en gång.
Jag skulle också vilja att författarna tänkte på gender. Här är jag ute på hal is, jag vet det. Försöker jag bara vara PK när jag tycker att fadern också är viktig för barnet, inte bara mamman? En författare skriver ett helt kapitel om den känsliga relationen mellan mor och barn och på sista sidan i kapitlet skriver hon i en bisats om fadern, om denne är närvarande. Hade jag varit nybliven pappa och läst boken skulle jag bli sur, stensur. Det finns ju också många kulturer och sammanhang där det inte är mamman som är den som barnet knyter an till - skulle man inte åtminstone kunna använda ordet förälder istället för mamma? I vilken utsträckning är det just mamman som är viktig, eller räcker det med att det finns någon som fyller mammans roll för barnet?
Till sist, jag skulle önska mig ett kapitel om syskon och hur såväl spädbarnet som syskonet påverkas av den nya familjekonstellationen.
red Philip Wang
Den här boken borde alla nyblivna föräldrar få läsa. Jag förstår plötsligt mer om vad lilla B (som fyllder tre veckor igår!) kan och inte kan, hur han uppfattar sin omvärld och hur han utvecklas. Det är fantastiskt. Boken innehåller dessutom kapitel om förlossningsdepressioner, faderns roll och den nya familjen. Alla skribenter i antologin är forskare eller praktiker.
När jag läser den, med lilla B liggande på min mage, hud mot hud, får ajg ibland påminna mig själv om att inte ta varje skildring så bokstavligt. Det verkar så svårt att göra "rätt"! Ibland fnissar jag också lite när jag inser att såväl modern som barnet skildras som de däggdjur vi faktiskt är, hur barn och moder svara på varandras beteenden.
Skulle jag ändra på något skulle det vara att innehållet skrevs om från en antologi till en mongrafi. Nu blr det mycket upprepningar. Nästan varenda kapitel tar upp att spädbarnets syn är dålig vid födelsen och att den fokuserar bäst på 20 centimeters avstånd. Det hade räckt med en gång.
Jag skulle också vilja att författarna tänkte på gender. Här är jag ute på hal is, jag vet det. Försöker jag bara vara PK när jag tycker att fadern också är viktig för barnet, inte bara mamman? En författare skriver ett helt kapitel om den känsliga relationen mellan mor och barn och på sista sidan i kapitlet skriver hon i en bisats om fadern, om denne är närvarande. Hade jag varit nybliven pappa och läst boken skulle jag bli sur, stensur. Det finns ju också många kulturer och sammanhang där det inte är mamman som är den som barnet knyter an till - skulle man inte åtminstone kunna använda ordet förälder istället för mamma? I vilken utsträckning är det just mamman som är viktig, eller räcker det med att det finns någon som fyller mammans roll för barnet?
Till sist, jag skulle önska mig ett kapitel om syskon och hur såväl spädbarnet som syskonet påverkas av den nya familjekonstellationen.
den som vandrar om natten
Den som vandrar om natten
Marianne Fredriksson
Detta är en av mina favoritböcker sedan tonåren. Säkert har jag läst den fem gånger. Men att läsa om den var delvis en besvikelse. Det är en komplex bok med många teman. Det tema som jag tror att MF tycker är det viktigaste är det andliga. Hon jobbar aktivt med språket för att hjälpa oss att tolka de situationer hon beskriver för oss. När jag läser det tänker jag att detta tema i boken är så mycket klarare i andra av hennes böcker (Evas bok, exempelvis).
Ett annat tema är förhållandet mellan kaldeern Anjalis och romarpojken Marcus. Detta tema är tankeväckande och svårt. Vi förstår kaldéern bättre och det väcker frågor om vad viktig den tidiga barndomen är för hur vi utvecklas och om människors grymhet. MF lyckas skildra romarpojken Marcus på ett inkännande sätt - och det är ingen snäll människa. Går det att göra en människa hel?
Ett tredje tema är skildringen av fem kulturer kring år 1. MF har gjort sin hemläxa. Hon skildrar kaldéernas rike, Egypten, Palestina, Grekland och Rom på ett fantastiskt sätt som inte enbart begränsas till hur det ser ut eller vad människor säger till varandra utan även skildrar kulturen, hur man tänker. För första gången förstår jag bättre hur greker och romare relaterade olika till sina gudar. Jag förstår också på ett påtagligt sätt vad det innebar att romarriket var en diktatur.
Boken är klart läsvärd, det är den. Men den var bättre när jag var sjutton.
Marianne Fredriksson
Detta är en av mina favoritböcker sedan tonåren. Säkert har jag läst den fem gånger. Men att läsa om den var delvis en besvikelse. Det är en komplex bok med många teman. Det tema som jag tror att MF tycker är det viktigaste är det andliga. Hon jobbar aktivt med språket för att hjälpa oss att tolka de situationer hon beskriver för oss. När jag läser det tänker jag att detta tema i boken är så mycket klarare i andra av hennes böcker (Evas bok, exempelvis).
Ett annat tema är förhållandet mellan kaldeern Anjalis och romarpojken Marcus. Detta tema är tankeväckande och svårt. Vi förstår kaldéern bättre och det väcker frågor om vad viktig den tidiga barndomen är för hur vi utvecklas och om människors grymhet. MF lyckas skildra romarpojken Marcus på ett inkännande sätt - och det är ingen snäll människa. Går det att göra en människa hel?
Ett tredje tema är skildringen av fem kulturer kring år 1. MF har gjort sin hemläxa. Hon skildrar kaldéernas rike, Egypten, Palestina, Grekland och Rom på ett fantastiskt sätt som inte enbart begränsas till hur det ser ut eller vad människor säger till varandra utan även skildrar kulturen, hur man tänker. För första gången förstår jag bättre hur greker och romare relaterade olika till sina gudar. Jag förstår också på ett påtagligt sätt vad det innebar att romarriket var en diktatur.
Boken är klart läsvärd, det är den. Men den var bättre när jag var sjutton.
Fem Lotta-böcker
Lotta slår till
Skriv upp det, Lotta!
Fara på taket, Lotta!
Skärp dig Lotta!
Vilken cirkus, Lotta
Merri Vik
De här tre böckerna är lite olika. Skärp dig Lotta är den andra Lotta-boken och den kom sent femtiotal. MV har itne riktigt funnit sin form och många av de stående inslagen i en Lotta-bok är inte fullt utvecklade här. Boken känns helt enkelt som vilken flick-bok som helst.
I fara på taket experimenterar MV. Det märks redan i bokens inledning där MV försöker måla upp ett mysterium, ett mysterium som djupnar under bokens gång. Dramarturgin är helt enkelt annorlunda. På så sätt är boken lite mörkare än andra Lotta-böcker. Boken Lotta slår till innehåller en rolig episod där Giggi och Lotta står i bokhandel ett tag och träffar en sur fastighetsmäklare.
Skriv upp det, Lotta!
Fara på taket, Lotta!
Skärp dig Lotta!
Vilken cirkus, Lotta
Merri Vik
De här tre böckerna är lite olika. Skärp dig Lotta är den andra Lotta-boken och den kom sent femtiotal. MV har itne riktigt funnit sin form och många av de stående inslagen i en Lotta-bok är inte fullt utvecklade här. Boken känns helt enkelt som vilken flick-bok som helst.
I fara på taket experimenterar MV. Det märks redan i bokens inledning där MV försöker måla upp ett mysterium, ett mysterium som djupnar under bokens gång. Dramarturgin är helt enkelt annorlunda. På så sätt är boken lite mörkare än andra Lotta-böcker. Boken Lotta slår till innehåller en rolig episod där Giggi och Lotta står i bokhandel ett tag och träffar en sur fastighetsmäklare.
Bokkedjan no 1
Du är vad du läser har introducerat en ny utmaning till andra bokbloggare: bokkedjan. Denna veckas tema är en favoritbok. Så här kommer min associationskedja:
en favoritbok sen gammalt är den som vandrar om natten av Marianne Fredriksson. Jag har just läst om den. Då - som tonåring - älskade jag den för att den tycktes mig innehålla så mycket livsvisdom. Och jag rördes av förhållandet mellan Anjalis, kaldéern, och Marcus, edt oönskade romarbarnet.
När jag läser den idag ser jag allt Marianne Fredriksson försöker säga, det budskap hon försöker ge, och jag har inte riktigt tålamod (och vilja) att förstå allt hon säger. Och här associerar jag till lille prinsen, som jag nyligen skrev om, som jag inte riktigt kände att jag fick grepp om. Lille prinsen är min svärmors favoritbok och för ett par år sedan gav hon den lilla prinsen till mig i jukklapp på spanska, i tron att det var på italienska. Det får mig att tänka på...
Vindens skugga, en riktig läsupplevelse, en bok som innehåller det mesta, med biblioteket för bortglömda böcker, Boken är en bitvis en skröna, bitvis en skräckberättelse. På baksidan av min bok finns ett citat av Stephen KIng där han säger att boken är bra.
Ordet skröna får mig att tänka på Torgny Lindgren. Jag tycker om Torgny Lindgren och när det är länge sedan jag varit i Norrbotten får hans böcker mig att sakna Norrbotten så mycket. Så sista boken i min bokkedja är ormens väg på hälleberget. Och därmed börjar och slutar min ordkedja med bibliska citat!
en favoritbok sen gammalt är den som vandrar om natten av Marianne Fredriksson. Jag har just läst om den. Då - som tonåring - älskade jag den för att den tycktes mig innehålla så mycket livsvisdom. Och jag rördes av förhållandet mellan Anjalis, kaldéern, och Marcus, edt oönskade romarbarnet.
När jag läser den idag ser jag allt Marianne Fredriksson försöker säga, det budskap hon försöker ge, och jag har inte riktigt tålamod (och vilja) att förstå allt hon säger. Och här associerar jag till lille prinsen, som jag nyligen skrev om, som jag inte riktigt kände att jag fick grepp om. Lille prinsen är min svärmors favoritbok och för ett par år sedan gav hon den lilla prinsen till mig i jukklapp på spanska, i tron att det var på italienska. Det får mig att tänka på...
Vindens skugga, en riktig läsupplevelse, en bok som innehåller det mesta, med biblioteket för bortglömda böcker, Boken är en bitvis en skröna, bitvis en skräckberättelse. På baksidan av min bok finns ett citat av Stephen KIng där han säger att boken är bra.
Ordet skröna får mig att tänka på Torgny Lindgren. Jag tycker om Torgny Lindgren och när det är länge sedan jag varit i Norrbotten får hans böcker mig att sakna Norrbotten så mycket. Så sista boken i min bokkedja är ormens väg på hälleberget. Och därmed börjar och slutar min ordkedja med bibliska citat!
Tröstaren
Tröstaren
Karin Wahlberg
Den sjätte boken i serien om kriminalkommisarien som är gift med en kirurg. Hon skriver så bra! Det viktiga är inte mordgåtan, utan allt det hon skildrar i förbigående. Jag talade med min moster och hon sa det så träffande: "KW kan skildra från en kvinnas perspektiv". När jag tänkte på det sättet kunde jag sätta ord på det. Alla de där småsakerna som man som kvinna bara lär sig att acceptera och inte ens tänker på efter ett tag. Och här låter KW en 47-årig kirurg observera det i förbigående. Strålande!
Men det är inte det enda som är bra med boken/böckerna i serien. För ett bra tag sen funderade jag en hel del på samtidsromanen, hur den skulle kunna se ut, vad den skulle skildra. I den här boken får vi en samtidsroman i ögonvrån. Boken utspelar sig i vardagen i en svensk småstad: Oskarshamn. Vi får vara med på de små sakerna och jag tror att om man läser den här boken om tjugo år kommer man att kunna le och tänka: visst ja, så här var det vid sekelskiftet! Vad charmigt!
Karin Wahlberg
Den sjätte boken i serien om kriminalkommisarien som är gift med en kirurg. Hon skriver så bra! Det viktiga är inte mordgåtan, utan allt det hon skildrar i förbigående. Jag talade med min moster och hon sa det så träffande: "KW kan skildra från en kvinnas perspektiv". När jag tänkte på det sättet kunde jag sätta ord på det. Alla de där småsakerna som man som kvinna bara lär sig att acceptera och inte ens tänker på efter ett tag. Och här låter KW en 47-årig kirurg observera det i förbigående. Strålande!
Men det är inte det enda som är bra med boken/böckerna i serien. För ett bra tag sen funderade jag en hel del på samtidsromanen, hur den skulle kunna se ut, vad den skulle skildra. I den här boken får vi en samtidsroman i ögonvrån. Boken utspelar sig i vardagen i en svensk småstad: Oskarshamn. Vi får vara med på de små sakerna och jag tror att om man läser den här boken om tjugo år kommer man att kunna le och tänka: visst ja, så här var det vid sekelskiftet! Vad charmigt!
Skugga
Skugga
Karin Alvtegen
dag jag gav upp - två minuter efter att jag plockade upp den
Den här boken köpte jag i god tid innan förlossningen och lade ner i BB-väskan: jag ville ha något lättsamt som jag skulle orka med efteråt. Jag läste baksidan och den verkade bra. Halvvägs in på första sidan får vi träffa en ensam, rädd och övergiven fyraåring. Inte rätt bok att läsa just nu - inte ens första sidan klarade min bokmärkning!
Nu tror jag nog att boken är bra och jag kommer att läsa den senare. Inte nu.
Karin Alvtegen
dag jag gav upp - två minuter efter att jag plockade upp den
Den här boken köpte jag i god tid innan förlossningen och lade ner i BB-väskan: jag ville ha något lättsamt som jag skulle orka med efteråt. Jag läste baksidan och den verkade bra. Halvvägs in på första sidan får vi träffa en ensam, rädd och övergiven fyraåring. Inte rätt bok att läsa just nu - inte ens första sidan klarade min bokmärkning!
Nu tror jag nog att boken är bra och jag kommer att läsa den senare. Inte nu.
Tack Libby!
Idag kom ett grönt kuvert på posten och inuti låg inte mindre än tre Cherry Ames, inte ens slitna! Tack Libby! Jag kan också passa på att lobba för hennes blogg! Väl värd ett besök.
Libby hamnade på min sida om mina samlingar. Nu saknar jag följande 7 Cherry Ames: Cherry Ames-sjuksköterska, Cherry Ames--nattsköterska, Cherry Ames--skolsköterska, Cherry Ames i Vilda Västern, Cherry Ames--sköterska på vilohem, Cherry Ames--mottagningssköterska, Cherry Ames--sköterska på sommarläger
För listor på vilka Lotta-böcker (Merri Vik), fem-böcker (Enid Blyton), Ture Sventon (Åke Holmberg), Spöket-böcker (Thea Oljelund) och Nusse-böckerna (Kerstin Arthur Nilson) jag är på jakt efter, se den här sidan.
Lilla B är här!
Bara ett kort inlägg som verkligen är OT: äntligen, äntligen är lilla B här och vi har kommit hem från BB. Jag kan säga till den som eventuellt undrar att vara gravid i tionde månaden är ingen hit. Får se hur mycket som blir läst nu ett tag framöver...
Kärlek och uppror
Kärlek och uppror
Siv Widerberg
Någon som kommer ihåg den här boken? Mitt ex, ebfa tummad och klottrad i marginalerna, är min favoritdiktbok. Jo, jag vet att det här är dikter för barn och ungdomar, men jag kan dikterna, jag har en relation till dem. Det är som att plocka upp ett älskat kasettband som man lyssnat mycket på - upplevelsen är fylligare. Det är en skatt att vara bekant med några dikter och det blir så sällan av att jag har ro att ta in en ny dikt - eller ny musik för den delen - nu.
Jag tycker så mycket om dikterna i den här boken och kan bläddra mycket i den, känner igen rader här och var i den. Tack vare den här boken upptäckte jag Eeva Kilpi och när jag skulle hitta dikten av Sonja Åkesson letade jag här. För tillfället är det två rader från Edith Södergran som virvlar i huvudet -
Siv Widerberg
Någon som kommer ihåg den här boken? Mitt ex, ebfa tummad och klottrad i marginalerna, är min favoritdiktbok. Jo, jag vet att det här är dikter för barn och ungdomar, men jag kan dikterna, jag har en relation till dem. Det är som att plocka upp ett älskat kasettband som man lyssnat mycket på - upplevelsen är fylligare. Det är en skatt att vara bekant med några dikter och det blir så sällan av att jag har ro att ta in en ny dikt - eller ny musik för den delen - nu.
Jag tycker så mycket om dikterna i den här boken och kan bläddra mycket i den, känner igen rader här och var i den. Tack vare den här boken upptäckte jag Eeva Kilpi och när jag skulle hitta dikten av Sonja Åkesson letade jag här. För tillfället är det två rader från Edith Södergran som virvlar i huvudet -
Jag längtar till landet som icke är,
ty allting som är, är jag trött att begära.
Ja, äntligen!
Idag är det nypremiär på Lottens adventskalender! Äntligen!
rena cirkusen, Lotta
Rena cirkusen, Lotta
Merri Vik
Det är sommar, sommaren innan den höst Lotta tillbringar på sjukhus i Stockholm. Giggi och Lotta är på Rönnvik och i denna idyll hittar en rad äventyr.
Jag blir så glad av att läsa Lotta-böcker! Det är inga stora saker som händeer, men att läsa om andras vardags-missöden är avslappnande. Och nu vet jag tre anledningar till varför man aldrig ska servera två såser av samma färg...
Merri Vik
Det är sommar, sommaren innan den höst Lotta tillbringar på sjukhus i Stockholm. Giggi och Lotta är på Rönnvik och i denna idyll hittar en rad äventyr.
Jag blir så glad av att läsa Lotta-böcker! Det är inga stora saker som händeer, men att läsa om andras vardags-missöden är avslappnande. Och nu vet jag tre anledningar till varför man aldrig ska servera två såser av samma färg...