Alltid redo att dö för mitt barn
Alltid redo att dö för mitt barn
Joanna Rubin Dranger
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om en annan av JRDs böcker, och där skrev jag också att jag längtade efter att hon skulle skriva om fröken perfekt och barnet. Och ungefär samtidigt som jag skrev det inlägget kom hon faktiskt med en bok om moderskapet!
Redan på titeln kan man faktiskt ana att det här inte är i samma stil som "fröken livrädd..." eller "fröken märkvärdig..." Och ni märker nog på min ton att jag önskar att de vore det. "Alltid redo..." består av ett antal kortare historier med en röd tröd - JRD och Lilla. Förlossningsföreberedelser och förlossningen. (Signe har två bilder ur boken!) Penisavunden. Moders lycka. Och ett antal till. Ibland träffar hon mitt i prick. Men den röda tråden som jag uppskattade så mycket i de två andra böckerna är inte riktigt här. Och den där neurotiska distansen och pricksäkerheten finns här inte heller, bara glimtvis. JRD är helt enkelt alltför lycklig! Och det gör hon också en poäng av i Moders lycka. Men ändå....
Det finns saker jag gillar här, jag inser att jag tycks mycket negativ när jag skriver. Hennes sätt att i sina teckningar visa på medvetandeförändringen under förlossningen eller hur genomträngande ett barn-tjat är, eller hur man som vuxen använder rösten inlindad i blommor när man vill vara vänligare än man känner sig - det är genialiskt. Det är bilder som hjälper mig att tolka och synliggöra känslor. Precis som hennes skildring av ångest i fröken märkvärdig.
Jag läser JRD för att hon är så pricksäker. Jag inser att jag förmodligen är orättvis här. Att det nog inte är så kul att skriva en ren uppföljare till fröken-böckerna. Det här är säkert nyskapande på något sätt som jag missar. De två tidigare böckerna har jag köpt på mig flera ex av och gett till behövande. Det kommer jag inte att göra den här gången.
Joanna Rubin Dranger
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om en annan av JRDs böcker, och där skrev jag också att jag längtade efter att hon skulle skriva om fröken perfekt och barnet. Och ungefär samtidigt som jag skrev det inlägget kom hon faktiskt med en bok om moderskapet!
Redan på titeln kan man faktiskt ana att det här inte är i samma stil som "fröken livrädd..." eller "fröken märkvärdig..." Och ni märker nog på min ton att jag önskar att de vore det. "Alltid redo..." består av ett antal kortare historier med en röd tröd - JRD och Lilla. Förlossningsföreberedelser och förlossningen. (Signe har två bilder ur boken!) Penisavunden. Moders lycka. Och ett antal till. Ibland träffar hon mitt i prick. Men den röda tråden som jag uppskattade så mycket i de två andra böckerna är inte riktigt här. Och den där neurotiska distansen och pricksäkerheten finns här inte heller, bara glimtvis. JRD är helt enkelt alltför lycklig! Och det gör hon också en poäng av i Moders lycka. Men ändå....
Det finns saker jag gillar här, jag inser att jag tycks mycket negativ när jag skriver. Hennes sätt att i sina teckningar visa på medvetandeförändringen under förlossningen eller hur genomträngande ett barn-tjat är, eller hur man som vuxen använder rösten inlindad i blommor när man vill vara vänligare än man känner sig - det är genialiskt. Det är bilder som hjälper mig att tolka och synliggöra känslor. Precis som hennes skildring av ångest i fröken märkvärdig.
Jag läser JRD för att hon är så pricksäker. Jag inser att jag förmodligen är orättvis här. Att det nog inte är så kul att skriva en ren uppföljare till fröken-böckerna. Det här är säkert nyskapande på något sätt som jag missar. De två tidigare böckerna har jag köpt på mig flera ex av och gett till behövande. Det kommer jag inte att göra den här gången.
Kommentarer
Trackback