Lille prinsen
Antoine de Saint-Exupéry
Det finns en episod med den här boken som de flesta kommer ihåg: hur man ritar en elefant och om man ser att det är en elefant är man inte vuxen på fel sätt. Men, handen på hbjärtat, hur många kommer ihåg vad som händer efter dess?
Detta är en svår bok, just för att den är så lätt. Den tar inte så lång tid att läsa. Jag känner att jag borde förstå symbolerna, jag borde förså vad AdS vill säga med den här boken. Här och var ser jag och förstår jag men jag lyckas inte riktigt hitta tråden. Det är som om AdS dolt en Viktig Sanning i boken (jag kan inte låta bli att tänka att om den kommit femtio år senare hade boken varit lite new age-ig, lite Paulo Coehlo). Däremot finns det andra som tänkt kring det och jag får väl bara erkänna att det inte överensstämmer helt med mina egna funderingar.
Måste man förstå det man läser? Varför stör det mig så mycket att jag inte riktigt lyckas greppa den här boken?
Hmm...man kanske är vuxen om man måste förstå vad man läser? =)
Tänker mycket på dig dessa dagar. Hoppas att det inte är alltför tungt nu på slutet.
Jag läste den väldigt nyligen, så jag har rätt god koll. Jag såg den på teater i Paris för en massa år sedan också, en riktigt bra uppsättning. Jag tycker om berättelsen, men som du säger, det känns som om det finns ett större djup i den som man "borde" förstå, fast jag tycker att man kan få ut rätt mycket av den i alla fall, man måste inte förstå allt.
Charlotte: tack för omtanken! Jag vaggar vidare, hur länge till är ju tyvärr omöjligt att veta
Gealach: du har rätt, man behöver väl inte förstå allt - den är ju faktiskt mycket givande i alla fall!
Det är med böcker som med psykoterapi. Man behöver inte alltid förstå vad man håller på med, det är upplevelsen som är det viktiga. Lycka till med förlossningen :-)