Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap

Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap

Mary Ann Shaffer

Jag trodde inte på boken när jag påbörjade den men blev fast efter ett tjugotal sidor. Juliet är en krönikör som blivit författare: Hennes två bästa vänner är hennes förläggare och dennes syster. Hon åker runt i Storbritannien efter andra världskriget och talar om sin bok medan hon funderar på nästa bok hon ska skriva. Av en slump får hon kontakt med en grupp människor på kanalön Guerney och det är brevväxlingen med dem, med förläggaren och förläggarens syster vi får följa. 

Ofta blir jag irriterad av brevromaner. Litegrann som om författaren varit slö och inte orkat skriva ihop boken ordentligt. Jag började titta på hur hon gjort och kom fram till att det nog är ganska svårt att skriva en brevroman - i alla fall om man låter flera personer skriva brev till varandra (till skillnad från exempelvis vi måste tala om Kevin, som jag förresten inte alls tyckte om). Man måste låta varje person hitta sitt sätt att uttrycka sig, sin röst, och man måste se till att alt väsentligt framgår i breven, något som nog är långtifrån trivialt. MAS har lyckats och huvudpersonen Juliet har ett underbart, underfundigt sätt att uttrycka sig på.

Boken är varmhjärtad, informativ utan att vara tråkig och har ett sprudlande språk. Dock tycker jag att den bitvis är lite för tillrättalagd. "Informativ" är generellt ett negativt laddat ord, men här vill jag använda det i en positiv bemärkelse. Jag förstår mycket mer om hur det är att leva på kanalöarna och hur Storbritannien upplevde kriget - och inte minst efterkrigstiden. Jag tänker på "God natt mister Tom" som på sitt sätt också skidrar tidsandan. Bilderna kompletterar varandra fint. En annan bok som också påminner om denna är en annan av mina favoriter, Kapten Corellis mandolin. Andra världskriget, ockupation, öar. Men författarna har olika budskap och olika språk.

Guerneys litteratur- och potatisskalspajssällskap är en liten pärla. Läs den! 


Kommentarer
Postat av: Kerstin

Och jag tyckte den var jättedålig =) Tänk så olika man kan tycka om samma sak. Jag tycker den var seeeeeg.

Postat av: Johanna/bokidioten

nämen! Tur att man slipper läsa klart allt man börjar på!

2009-07-09 @ 19:25:12
URL: http://www.bokidioten.se
Postat av: Charlotte

En liten pärla tycker jag med. Man blev lite så där småglad av den, påminner mig lite om en annan brevroman, Helene Hanffs Brev till en bokhandel. Har du läst den?

2009-07-14 @ 22:14:48
URL: http://ansgarssyskon.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback