Stjärndjuret
Stjärndjuret
Robert Heinlein
Den här boken har jag läst gång på gång sedan jag var tonåring. Nu hittade jag den hemma hos mamma och slukade den. Stjärndjuret urspelar sig i ett framtida USA där John Thomas Stuart XI har ärvt en rymdvarelse med åtta ben som hans farfars far fört med sig hem. Han bor på Johns bakgård men är så stor att han med nöd och näppe får plats. Och bara stannar där för att han själv vill. När han en dag tröttnar och går på en utflykt som leder till stor materiell förödelse ställs Lunsens tillvaro på sin spets. Eftersom Lunsen är en utomjording involveras även myndigheten för kontakt med andra raser. Denna myndighet hanterar samtidigt ett annat svårlöst ärende där en tidigare okänd men mäktig sorts rymdvarelser kräver att deras medborgare ska få lämna jorden.
Jag är kluven till Heinlein. Även i denna bok finns en stark kvinna som är mycket feminin: Betty Sorensen. Han måste haft ett konstigt förhållningssätt till kvinnor, den mannen. Om vi lämnar det ämnet kan man se många andra intressanta aspekter i boken. För det första tar RH parti för barnen och barnens värld och inte för de vuxna. Det är barnen (Betty och John) som är de kloka men de måste slåss med en oförstående vuxenvärld, främst företrädd av Johns oförstående mamma som tycker sig veta vad som är bäst för hennes son.
För det andra skildrar RH byråkratin på ett förtjänstfullt sätt. Han låter oss följa med in på myndigheten som hanterar jordens relationer med andra varelser, spänningen mellan politiker och tjänstemän, den makt som tjänstemän har över politikerna. Det intressanta är att han tar tjänstemännens parti och om man vill kan man läsa in demokrati-kritik i hans skildring.
Det exemplar jag läste var utrangerat från biblioteket. Boken har en spännande vändning som jag inte diskuterar här. Får ni tag på boken - läs den!
Robert Heinlein
Den här boken har jag läst gång på gång sedan jag var tonåring. Nu hittade jag den hemma hos mamma och slukade den. Stjärndjuret urspelar sig i ett framtida USA där John Thomas Stuart XI har ärvt en rymdvarelse med åtta ben som hans farfars far fört med sig hem. Han bor på Johns bakgård men är så stor att han med nöd och näppe får plats. Och bara stannar där för att han själv vill. När han en dag tröttnar och går på en utflykt som leder till stor materiell förödelse ställs Lunsens tillvaro på sin spets. Eftersom Lunsen är en utomjording involveras även myndigheten för kontakt med andra raser. Denna myndighet hanterar samtidigt ett annat svårlöst ärende där en tidigare okänd men mäktig sorts rymdvarelser kräver att deras medborgare ska få lämna jorden.
Jag är kluven till Heinlein. Även i denna bok finns en stark kvinna som är mycket feminin: Betty Sorensen. Han måste haft ett konstigt förhållningssätt till kvinnor, den mannen. Om vi lämnar det ämnet kan man se många andra intressanta aspekter i boken. För det första tar RH parti för barnen och barnens värld och inte för de vuxna. Det är barnen (Betty och John) som är de kloka men de måste slåss med en oförstående vuxenvärld, främst företrädd av Johns oförstående mamma som tycker sig veta vad som är bäst för hennes son.
För det andra skildrar RH byråkratin på ett förtjänstfullt sätt. Han låter oss följa med in på myndigheten som hanterar jordens relationer med andra varelser, spänningen mellan politiker och tjänstemän, den makt som tjänstemän har över politikerna. Det intressanta är att han tar tjänstemännens parti och om man vill kan man läsa in demokrati-kritik i hans skildring.
Det exemplar jag läste var utrangerat från biblioteket. Boken har en spännande vändning som jag inte diskuterar här. Får ni tag på boken - läs den!
Kommentarer
Trackback