Cherry Ames - sköterskeelev
Helen Wells
Ja, jag vet att jag nyligen skrev ett inlägg om comfort books och att jag nu ville ha något mer svårsmält. Men en kombination av vad-ska-jag-läsa-annars och en ynk-förkylning ledde in mig på comfort reading igen.
Det var en aha-upplevelse att börja tänka på berättarrrösten! Litegrann som när jag först läste statsvetenskap och läste nyheter på ett nytt sätt, eller när jag blev gravid och kunde känna (äcklig) kaffedoft på meters avstånd.
Boken är mycket simpel på många sätt. Som artonåring åker den rosenkindade Cherry till Spencers i förhoppningen att bli antagen som sköterskeelev. Boken handlar om hennes första år. Cherry är rakryggad och glad, flitig och social. Hon är mycket idealiserad och precis som sina klasskamrater är hon en-dimensionell till sin karaktär. HW målar ut karaktärerna med enkla ord och redan från början vet vi hur klasskamraterna är, och med ett undantag utvecklas de inte.
Boken är utgiven 1943 och närvaron av kriget syns tydligt. Också synen på kvinnor är uppenbar - sjuksköterska är ett kvinnligt yrke (jo, just de orden används i boken). Det är självklart att alla sjuksköterskor är kvinnor och alla läkare män. Att vara sjuksköterska är också att vara miss, inte mrs. Boken handlar mycket om att peka på sjuksköterskors professionalitet, och jag kan tänka mig att mer än en flicka blev inspirerad i sitt yrkesval efter att ha läst Cherry Ames.
Cherry Ames är skriven i tredje person. När jag läste boken försökte jag se hur HW har gjort. Den enda person som vi får vara inne i huvudet på är Cherry: de andras känslor och tankar får vi skildrat genom hur de tar sig uttryck - se gråtfärdig ut, darra, etc. Berättaren följer hela tiden Cherry och hoppar inte mellan karaktärerna. Vid två tillfällen i boken avslöjar berättaren vad som ska komma, ger en cliff-hanger, men mycket beskedliga sådana. Vid det ena tillfället är det bara en mening: "det visade sig att det blev otur" (sid 85). HW har inte behov av att skildra annat än det när Cherryär närvarande och behöver därför heller inte ta till några trick. Det är en enkelt skildrad bok som skildras helt kronologiskt utan att göra några hopp eller krångla till det.
Jag tycker att det mest spännande med Cherry Ames-böckerna (som jag samlar på!) är hur olika feminismen tog sig ut då och nu. Då var det, uppfattar jag (inte ur böckerna utan ur det som skrivits om dem) som att Cherry Ames är urstark kvinna som skapar sig en egen väg i livet och inte lever på sina föräldrar utan ger sig ut på egna äventyr. Intressant är ju förstås att hon ändå måste vara så tjusig och attraktiv för karlarna - dessa egenskaper är dock inget hon lägger tid på utan som kommer automatiskt - förmodligen för att locka flickor att välja ett självständigt liv...
Idag är hon ju bara så bakåtsträvande som man kan tänka sig. Tänk bara på att hon blev inspirerad till att bli sköterska - av en läkare. Men läkare kunde hon ju inte bli.
PS Alla läkare är dock inte män i CA-böckerna (som precis som Femböckerna har två olika författare, men Helen Wells har skrivit de överväldigande flest böckerna), det finns kvinnliga läkare - på förlossningsavdelningen.
ja, och det är just den spänningen som gör det intressant! Böckerna säger en hel del om sin samtid och det är så, genom att "snegla ur ögonvrån" som man ibland får de intressantaste vinklarna. Undrar hur Cherry Ames skulle se ut idag?