Xenocide
Xenocide
Orson Scott Card
Tjock - betydligt tjockare än de två föregående och ...tungläst! Långt från det medryckande språk och tempo i de två föregående Enders game och Speaker for the dead är det en kamp att ta sig igenom den här. Motsatsen till en page-turner. Snarare en bok man plockar upp och läser ett par sidor i taget för att veta hur det går.
Det är inget fel på innehållet, de idéer han presenterar. Men de framförs på ett sätt som kräver en hängivenhet (typ att man vill veta hur det går) för att man faktiskt ska avsluta den.
Här får vi veta mer om Jane (och vad h*n är egentligen), Lusitania och vi får förstå samhällsstrukturen på planeten/kolonin Path. Vi förstår the pequininos, the buggers på ett annat plan. Vi får följa syskonen Rebiera, men Ender som person, som fascinerar mig så mycket, är länge outvecklad. Men slutet är läsvärt...
Orson Scott Card
Tjock - betydligt tjockare än de två föregående och ...tungläst! Långt från det medryckande språk och tempo i de två föregående Enders game och Speaker for the dead är det en kamp att ta sig igenom den här. Motsatsen till en page-turner. Snarare en bok man plockar upp och läser ett par sidor i taget för att veta hur det går.
Det är inget fel på innehållet, de idéer han presenterar. Men de framförs på ett sätt som kräver en hängivenhet (typ att man vill veta hur det går) för att man faktiskt ska avsluta den.
Här får vi veta mer om Jane (och vad h*n är egentligen), Lusitania och vi får förstå samhällsstrukturen på planeten/kolonin Path. Vi förstår the pequininos, the buggers på ett annat plan. Vi får följa syskonen Rebiera, men Ender som person, som fascinerar mig så mycket, är länge outvecklad. Men slutet är läsvärt...
Kommentarer
Trackback