Marjorie, Grace och jag
Marjorie, Grace och jag
Fay Weldon
Vem talar om Fay Weldon idag? Tidingen VI läser vågar göra det och har en lång artikel om henne, och till viss del hennes författarskap, i sitt senaste nummer. Efter den artikeln blev jag nyfiken på henne och plockade upp en vältummad pocket av henne, utgiven första gången på svenska 1974.
De tre brittiska flickorna Marjorie, Grace och Chloe träffas som barn under kriget och under livet fortsätter de att vara väninnor. De är mycket olika till sin karaktär: Marjorie den smarta karriärflickan som har tur i spel men otur i kärlek, Grace den vackra femme fatale som säger vad som faller henne in och slutligen berättarjaget Chloe som är självutplånande författarhustru med huset fullt av andras barn. Alla tre har de haft att göra med den sunkige men attraktive Patrick Bates. Vänskapen är udda - de tycks inte tycka om varandra men har varandra, angår varandra. När vi möter dem i boken är Chloe sliten av sin självupptagne man (som bland annat förbjuder henne att sova i hans säng, kräver att man inte ska ha några köksapparater utom ett kylskåp som enbart får användas till att kyla hans champange och som har tagit hembiträdet till älskarinna), Marjorie tvättar Patrick Bates smutstvätt och Grace hyser den begåvade avant garde regissören Sebastian.
Faw Weldon skriver inte på ett sätt som jag är van vid. Det är mycket kvinnligt. Här blir jag fundersam - för vad är det egentligen som jag uppfattar som så kvinnligt, förutom allt prat om livmödrar, mödrar, mensblod, relation till barn och älskare? Jag är inte säker på att jag köper hennes bild av kvinnlighet.
En viktig dimension i hennes berättande är hur kvinnor förhåller sig till sina män och hur de förhåller sig till varandra. Hon använder sig bitvis av dialoger och med hjälp av dem visar hon hur män använder sig av härkartekniker för att hävda och framhäva sig själva. Hon gör det så grovt att jag tycker det är jobbigt att läsa, lite för karikerande. Ytterligare en sak hon vill visa för oss är att även om män trycker ner kvinnor, är kvinnor fenomenala på att trycka ned sig själva.
Fay Weldon
Vem talar om Fay Weldon idag? Tidingen VI läser vågar göra det och har en lång artikel om henne, och till viss del hennes författarskap, i sitt senaste nummer. Efter den artikeln blev jag nyfiken på henne och plockade upp en vältummad pocket av henne, utgiven första gången på svenska 1974.
De tre brittiska flickorna Marjorie, Grace och Chloe träffas som barn under kriget och under livet fortsätter de att vara väninnor. De är mycket olika till sin karaktär: Marjorie den smarta karriärflickan som har tur i spel men otur i kärlek, Grace den vackra femme fatale som säger vad som faller henne in och slutligen berättarjaget Chloe som är självutplånande författarhustru med huset fullt av andras barn. Alla tre har de haft att göra med den sunkige men attraktive Patrick Bates. Vänskapen är udda - de tycks inte tycka om varandra men har varandra, angår varandra. När vi möter dem i boken är Chloe sliten av sin självupptagne man (som bland annat förbjuder henne att sova i hans säng, kräver att man inte ska ha några köksapparater utom ett kylskåp som enbart får användas till att kyla hans champange och som har tagit hembiträdet till älskarinna), Marjorie tvättar Patrick Bates smutstvätt och Grace hyser den begåvade avant garde regissören Sebastian.
Faw Weldon skriver inte på ett sätt som jag är van vid. Det är mycket kvinnligt. Här blir jag fundersam - för vad är det egentligen som jag uppfattar som så kvinnligt, förutom allt prat om livmödrar, mödrar, mensblod, relation till barn och älskare? Jag är inte säker på att jag köper hennes bild av kvinnlighet.
En viktig dimension i hennes berättande är hur kvinnor förhåller sig till sina män och hur de förhåller sig till varandra. Hon använder sig bitvis av dialoger och med hjälp av dem visar hon hur män använder sig av härkartekniker för att hävda och framhäva sig själva. Hon gör det så grovt att jag tycker det är jobbigt att läsa, lite för karikerande. Ytterligare en sak hon vill visa för oss är att även om män trycker ner kvinnor, är kvinnor fenomenala på att trycka ned sig själva.
Härskarteknik. Den fula vägen till makt
Härskarteknik. Den fula vägen till makt
Elaine Bergqvist
Författaren och retorikkonsulten Elaine Bergqvist har skrivit en riktigt intressant bok om härskarteknik. Begreppet härskarteknik förknippas sen gammalt med den norska feministen Berit Ås som myntade fem härskartekniker. [läs mer på Wikipedia!]. Hon kopplade härskarteknikerna, som alltså är subtila metoder att förringa någon annans uttalande, till mäns förtryck av kvinnor. Teorin om härskartekniker är mycket praktiskt användbar.
Elaine Bergqvist har tänkt vidare kring härskartekniker och formulerat sju olika [se sammanställning här]. Hon ger konkreta exempel på personer och situationer, vilken härskarteknik som används och, inte minst, hur den härskade kan ta sig ur situationen utan att bli aggressiv eller fly. Genom att frigöra begreppet härskarteknik från könsmaktsordningen (vilket jag tycker är bra - härskartekniker används även i andra syften än att upprätthålla könsmaktsordningen) och konstatera att härskaren kan härska såväl medvetet som omedvetet vidgar hon begreppet betydligt. Samtidigt gör detta vidare begrepp att det ibland kan vara svårt att sätta fingret på vad som är en härskarteknik eller när någon blivit härskad över. Här tycker jag inte riktigt att hon går i land.
Materialet i boken bygger på de utbildningar i retorik och härskarteknik som EB ger. Det gör att det känns genomtänkt i sina enskilda delar men däremot tycker jag inte att hon riktigt får ihop det. När jag läser boken hittar jag inte riktigt rågången mellan begrepp som retorik och härskarteknik, fördom och härskarteknik.
Elaine Bergqvist
Författaren och retorikkonsulten Elaine Bergqvist har skrivit en riktigt intressant bok om härskarteknik. Begreppet härskarteknik förknippas sen gammalt med den norska feministen Berit Ås som myntade fem härskartekniker. [läs mer på Wikipedia!]. Hon kopplade härskarteknikerna, som alltså är subtila metoder att förringa någon annans uttalande, till mäns förtryck av kvinnor. Teorin om härskartekniker är mycket praktiskt användbar.
Elaine Bergqvist har tänkt vidare kring härskartekniker och formulerat sju olika [se sammanställning här]. Hon ger konkreta exempel på personer och situationer, vilken härskarteknik som används och, inte minst, hur den härskade kan ta sig ur situationen utan att bli aggressiv eller fly. Genom att frigöra begreppet härskarteknik från könsmaktsordningen (vilket jag tycker är bra - härskartekniker används även i andra syften än att upprätthålla könsmaktsordningen) och konstatera att härskaren kan härska såväl medvetet som omedvetet vidgar hon begreppet betydligt. Samtidigt gör detta vidare begrepp att det ibland kan vara svårt att sätta fingret på vad som är en härskarteknik eller när någon blivit härskad över. Här tycker jag inte riktigt att hon går i land.
Materialet i boken bygger på de utbildningar i retorik och härskarteknik som EB ger. Det gör att det känns genomtänkt i sina enskilda delar men däremot tycker jag inte att hon riktigt får ihop det. När jag läser boken hittar jag inte riktigt rågången mellan begrepp som retorik och härskarteknik, fördom och härskarteknik.