demonen
demonen
Ruth Rendall
RR är en författare jag är svag för. Fastän jag nästan alltid känner mig otrygg och utsatt efter att ha läst en av hennes böcker (ingen kvällspromenad för mig i kväll) återvänder jag gärna, gång på gång.
Demonen gavs ursprungligen ut på sjuttiotalet. Anthony har hyrt ett sunkigt rum i London och skriver sin avhandling om psykopater. Två våningar högre upp bor Arthur som är psykopat - och massmördare. Genom historien som den berättas förstår vi hur Arthur tänker och känner. Det är bitvis mycket obehagligt för man luras ut på det sluttande planet där man börjar förstå honom. Genom brottstycken ur Anthonys anteckningar kan vi se Arthur som ett exempel på en psykopat vilket fördjupar känslan ytterligare.
Arthur lever i samhället men har sina egna regler och njutningar. Han befinner sig långt från Patrick Bateman i american psycho. Arthur är korrekt om än något fast i sina egna normer. Han är också långt ifrån Normal Bates i psycho. Han är inte så udda att man minns honom. Och det är väl det som är så obehagligt: man kan ínte se utanpå. RR visar oss också bilder, brottstycken ur hans barndom och även om det aldrig är tilräckligt för att vi ska tänka aha- det är därför han är som han är! insuinerar RR det.
Ruth Rendall
RR är en författare jag är svag för. Fastän jag nästan alltid känner mig otrygg och utsatt efter att ha läst en av hennes böcker (ingen kvällspromenad för mig i kväll) återvänder jag gärna, gång på gång.
Demonen gavs ursprungligen ut på sjuttiotalet. Anthony har hyrt ett sunkigt rum i London och skriver sin avhandling om psykopater. Två våningar högre upp bor Arthur som är psykopat - och massmördare. Genom historien som den berättas förstår vi hur Arthur tänker och känner. Det är bitvis mycket obehagligt för man luras ut på det sluttande planet där man börjar förstå honom. Genom brottstycken ur Anthonys anteckningar kan vi se Arthur som ett exempel på en psykopat vilket fördjupar känslan ytterligare.
Arthur lever i samhället men har sina egna regler och njutningar. Han befinner sig långt från Patrick Bateman i american psycho. Arthur är korrekt om än något fast i sina egna normer. Han är också långt ifrån Normal Bates i psycho. Han är inte så udda att man minns honom. Och det är väl det som är så obehagligt: man kan ínte se utanpå. RR visar oss också bilder, brottstycken ur hans barndom och även om det aldrig är tilräckligt för att vi ska tänka aha- det är därför han är som han är! insuinerar RR det.
Kommentarer
Postat av: signes blogg
Jag håller med, Ruth Rendell sriver hemska historier, jag har inte läst så många men Döden i Regent´s park har fastnat.Demonen har jag inte läst, tror inte jag vill..Har du läst böckerna om Hannibal Lecter(stavas det så?), jag ångrar att jag läste dem.
Signe
Trackback