en kort berättelse om traktorer på ukrainska
En kort berättelse om traktorer på ukrainska
Marina Lewycka
Jag blir inte riktigt klok på den här boken. Jag har sträckläst den, den engagerade mig, men jag har svårt att stoppa den i rätt fack. Är den självbiografisk? (det känns onekligen så).
Är det en bok som, enligt baksidestexten är "vansinningt roligt, underbart elakt och mycket rörande"? Jag håller inte med om baksidestextens omdöme. Faktum är att jag tror att den beskrivningen förringar boken lite.
En kort berättelse om traktorer på ukrainska är en sorts etnisk släktkrönika, och den aspekten av boken tror jag kan sorteras in i samma fack som exempelvis middlesex av Jeffrey Eugenides. Man lär sig att bättre förstå villkoren för assimilerade invandrare i ett nytt land och får en annan sorts vardag beskriven. Här är den aspekten ganska nedtonad, kanske för att femtioåriga berättar-jaget Nadja är helt assimilierad.
(skulle man kunna säga att ett öga rött hör till samma gengre? Jag skulle utan tvekan säga nej, men får svårare att motivera varför. En etnisk släktkrönika har som främsta syfte att få huvudpersonen att förstå sig själv utifrån sin släkts historia. Den lärdomen tycker jag aldrig Halim drar).
Nadja får i samband med 86-årige faderns plötsliga förälskelse i den 36-åriga manipulativa ukrainska lycksökerskan Valentina anledning att åter söka upp storasystern Vera. Vera och Nadja har valt att inte ha kontakt efter en två år tidigare arvstvist. När vi kommit till sista sidan har vi fått förstå hur fadern (ingenjörn med de stora idéerna), Vera och Nadja alla är produkter av sitt gemensamma förflutna. Hur det har format deras roller och senare livsval. Det är skrivet på ett mycket opretentiöst sätt och det dröjde länge, länge innan jag insåg att det var en viktig tråd i boken.
Den uppenbara storyn är hur systrarna försöker få fadern att skilja sig från Valentina som utnyttjar och slår honom. Skildringen är bitvis så grov att baksidestexten nästan verkar hånfull. Jag får inte, trots att jag gärna vill, känslan av att detta skulle vara satir. Och trots detta beter de sig civiliserat på den tjugo år yngre Valentina som i fadern ser en rik änkling som kan vara hennes biljett in i västvärlden. Och vi förstår hur hett Valentina åtrår lyxen, lyxprylarna och att hon inte förmår att se att lyx kostar pengar. Även i väst.
Den tredje historien, den som fått ge namn åt boken, får jag inte riktigt kläm på. det är faderns bok om traktorns historia som vi får följa parallellt. Den berättelsen slutar med orden "använd tekniken som ingenjören har utvecklat, men använd den med ödmjukt och ifrågasättande sinne. Låt aldrig tekniken bli din herre och använd den aldrig för att vinna herravälde över andra." Det är mycket möjligt att jag är miljöskadad av mina studier om teknik och social förändring. Jag kanske försöker för mycket att förstå symboliken. Kanske berättarjaget/författaren bara försöker göra pappan mänsklig.
En liten ledtråd får jag när jag tar del av bokens lista på intressanta webplatser och följer uppmaningen att söka på Valentine. Valentine visar sig på den aktuella hemsidan hänvisa till en typ av tanks. Skulle historien om traktorer/tanks ha en koppling till karaktären Valentina?
http://www.svd.se/dynamiskt/rec_litteratur/did_12672677.asp
Marina Lewycka
Jag blir inte riktigt klok på den här boken. Jag har sträckläst den, den engagerade mig, men jag har svårt att stoppa den i rätt fack. Är den självbiografisk? (det känns onekligen så).
Är det en bok som, enligt baksidestexten är "vansinningt roligt, underbart elakt och mycket rörande"? Jag håller inte med om baksidestextens omdöme. Faktum är att jag tror att den beskrivningen förringar boken lite.
En kort berättelse om traktorer på ukrainska är en sorts etnisk släktkrönika, och den aspekten av boken tror jag kan sorteras in i samma fack som exempelvis middlesex av Jeffrey Eugenides. Man lär sig att bättre förstå villkoren för assimilerade invandrare i ett nytt land och får en annan sorts vardag beskriven. Här är den aspekten ganska nedtonad, kanske för att femtioåriga berättar-jaget Nadja är helt assimilierad.
(skulle man kunna säga att ett öga rött hör till samma gengre? Jag skulle utan tvekan säga nej, men får svårare att motivera varför. En etnisk släktkrönika har som främsta syfte att få huvudpersonen att förstå sig själv utifrån sin släkts historia. Den lärdomen tycker jag aldrig Halim drar).
Nadja får i samband med 86-årige faderns plötsliga förälskelse i den 36-åriga manipulativa ukrainska lycksökerskan Valentina anledning att åter söka upp storasystern Vera. Vera och Nadja har valt att inte ha kontakt efter en två år tidigare arvstvist. När vi kommit till sista sidan har vi fått förstå hur fadern (ingenjörn med de stora idéerna), Vera och Nadja alla är produkter av sitt gemensamma förflutna. Hur det har format deras roller och senare livsval. Det är skrivet på ett mycket opretentiöst sätt och det dröjde länge, länge innan jag insåg att det var en viktig tråd i boken.
Den uppenbara storyn är hur systrarna försöker få fadern att skilja sig från Valentina som utnyttjar och slår honom. Skildringen är bitvis så grov att baksidestexten nästan verkar hånfull. Jag får inte, trots att jag gärna vill, känslan av att detta skulle vara satir. Och trots detta beter de sig civiliserat på den tjugo år yngre Valentina som i fadern ser en rik änkling som kan vara hennes biljett in i västvärlden. Och vi förstår hur hett Valentina åtrår lyxen, lyxprylarna och att hon inte förmår att se att lyx kostar pengar. Även i väst.
Den tredje historien, den som fått ge namn åt boken, får jag inte riktigt kläm på. det är faderns bok om traktorns historia som vi får följa parallellt. Den berättelsen slutar med orden "använd tekniken som ingenjören har utvecklat, men använd den med ödmjukt och ifrågasättande sinne. Låt aldrig tekniken bli din herre och använd den aldrig för att vinna herravälde över andra." Det är mycket möjligt att jag är miljöskadad av mina studier om teknik och social förändring. Jag kanske försöker för mycket att förstå symboliken. Kanske berättarjaget/författaren bara försöker göra pappan mänsklig.
En liten ledtråd får jag när jag tar del av bokens lista på intressanta webplatser och följer uppmaningen att söka på Valentine. Valentine visar sig på den aktuella hemsidan hänvisa till en typ av tanks. Skulle historien om traktorer/tanks ha en koppling till karaktären Valentina?
http://www.svd.se/dynamiskt/rec_litteratur/did_12672677.asp
Kommentarer
Trackback